Vi är många som lever med ett starkt kontrollbehov. Det kan ta sig lite olika uttryck, men ofta handlar det om att planera; att förstå och veta vad som ska hända så att man kan vara förberedd och hantera varje situation på det som man tycker är ett bra sätt.
Att släppa taget om kontrollbehovet har varit en av mina viktigaste uppgifter och något som jag fortfarande aktivt jobbar med varje dag. Mina viktigaste nycklar har varit att fokusera på att vara här och nu, att tillåta mig att vara rädd och att bli besviken samt att hitta någon slags tillit till att allt blir bra som det blir.
Att vara här och nu handlar om att uppskatta det som är; att inte hela tiden planera för det som kommer, utan istället fokusera på att uppleva det som händer i nuet. Fördelen med det är att jag mer medvetet kan se skönheten och uppleva glädjen i livet, men också att jag inte hela tiden skapar bilder och förväntningar kring hur saker och ting ska bli.
Att tillåta mig att vara rädd och att bli besviken har varit en stor utmaning. Jag är livrädd för att vara rädd och jag är livrädd för att bli besviken. Jag vet inte riktigt hur det har blivit så, men mitt sätt att hantera det är att försöka låta bli att trycka undan de känslorna när de kommer. Istället har jag mentala bilder av hur jag tar mig själv i famnen och stannar i rädslan eller besvikelsen. Jag övar fortfarande.
Slutligen har jag mer och mer börjat inse att saker och ting oftast blir bra av sig själva; jag behöver inte alltid aktivt styra i en viss riktning eller planera för att det ska bli på ett visst sätt. Det jag aktivt behöver göra är istället att se det positiva, se lärdomarna, se möjligheterna, i det som blir. När jag har planerat allt och skapat min förväntan om hur det ska bli så har jag också låst mig; då finns ofta bara besvikelsen kvar. När jag istället slappnar av och låter saker och ting lösa sig själva så har jag kvar min öppenhet för en mängd möjligheter. Det blir oftast mycket bättre.
Just nu står jag inför något av ett elddop när det gäller att släppa taget om mitt kontrollbehov. Det kommer att bli bra; jag försöker slappna av i rädslan. Andas, andas, andas….
P.S Bloggen kommer uppdateras sparsamt en tid framöver.