I gårdagens tidning läste jag om en dam som överlevt andra världskrigets koncentrationsläger och sedan flytt till Sverige. Nu fyllde hon nittio år. Hennes motto, som hon ansåg hjälpt henne att överleva allt hemskt hon varit med om var; ”Det går över”.
Hon tyckte att det var bra att upprepa för sig själv, både när det gällde sorg och lycka. Det går över. Hon ansåg att det var lätt att bli övermodig i sin lycka annars, och överväldigad av sin sorg. Jag blev lite lätt provocerad och tänkte att det är väl ändå att ta ut sorgen i förskott, att tänka att lyckan går över? Varför inte bara njuta av den?
Sedan slår jag på min dator och läser en väns status på Facebook; ”Tänker… This too shall pass…” Visst är det märkligt hur saker och ting ibland sammanfaller så att ett budskap tycks upprepa sig om och om igen under en dag? Lite irriterad tänker jag; ”Ja, ja, jag fattade den första gången.”
Men gjorde jag verkligen det? Jag ville inte ta till mig ”Det går över” som ett användbart motto. Jag tyckte spontant att det var ganska dumt. Men när jag funderar ett varv till är det kanske precis det jag behöver lära mig.
Allting förändras. Inget är bestående. Jag tänkte att det var att ta ut sorgen i förskott att tänka att lyckan går över, men kanske är det precis tvärt om. När jag tänker att den går över kan jag njuta av den till fullo medan den varar. Jag tar den inte för given och förutsätter att den kommer att bestå för alltid.
När vi tänker att det går över kan vi kanske också i högre utsträckning, härda ut i det jobbiga. Att bara vara där utan att göra. Jag tenderar alltid till att rusa till handling. Att frenetiskt försöka förändra min situation. Att försöka hitta tillbaka till lyckan och glädjen.
På ett undermedvetet plan har jag nog strävat efter evig lycka. Att uppnå något slags nirvana där jag alltid är nöjd och glad. All självhjälpslitteratur, alla romantiska komedier och alla kärleksnoveller har matat mig med bilden; det finns ett ”lycklig i alla sina dagar” som går att uppnå. På ett medvetet plan vet jag att det inte är sant. Det går över.
Så jag har tänkt om. ”Det går över” är ett mycket bra motto för mig.


Det där var något jag behövde höra – tack! Tänkvärt förhållningssätt.
Ja, riktigt bra när man tänker efter lite!